Åttonde brevet
Skärgårdsdoktorn, ett ljuvligt semestertips i Roslagens famn och mammamusik.
Hej kära brevvän, tack för att du tar dig an ännu ett brev!
Skärgårdsdoktorn
I veckan hände något som händer med jämna mellanrum här hemma. Skärgårdsdoktorn slogs på. En mulen trött dag med sen frukost framdukad var det perfekta tillfället. Känslan när vinjetten med Stefan Nilssons ljuva musik drog igång var som att sjunka ner i ett varmt badkar med en lätt öm kropp. Välbehag. Mitt sug efter Skärgårdsdoktorn infinner sig alltid på våren, för det är då första säsongen börjar, innan alla sommargästerna kommer till Saltö. Suget kommer även om sensommaren när jag får feeling på avsnittet då alla har kräftskiva. För att inte tala om vid nyår när jag vill slå igång det episka nyårsavsnittet (Bejan = revenge queen!)! Ja, jag är sugen på att se Skärgårdsdoktorn mest hela tiden och ser det nog några gånger per år på SVT Play.
Är det någon mer än jag som minns när Skärgårdsdoktorn hade premiär? Det var hösten 1997 och jag hade precis fyllt åtta år. Jag som i hela mitt lilla liv hade romantiserat hårt kring att bo i skärgården älskade serien omedelbart och Wilma blev min nya idol. Jag tror att jag till och med började att trula med munnen mer än vanligt för att jag levde mig in i att vara hon så mycket. Serien blev ju en nationell succé och det var mysigt att se samma program som ens föräldrar gillade, en dramaserie som barn förstod sig på.
Jag vet inte vem jag älskar mest av alla karaktärerna. Sören? Bejan? Gamla doktorn?? Sten Ljunggren gör en otrolig komisk insats i serien, hans och Samuel Frölers fight om vem som har rätt och fel är nog det som är allra mest underhållande. Wilma är så himla vettig också och Ebba Hultqvist spelar så bra. Jag älskar när hon ber elaka killen i klassen om hans “förbannade snorkel” till inhalator för att rädda livet på färjans kapten, när hon lirkar med Ingvar Hirdwalls deprimerade karaktär och alla gånger hon säger ett par sanningens ord till sin pappa.
Samuel Fröler har förresten läst in boken Skärgårdsdoktorn: Den första sommaren som ljudbok och den har jag haft som insomningsbok många gånger om.
Semestertipset del 1: Furusund och Norröra/Saltkråkan
Jag vet att många planerar sin semester just nu och att se Stockholms skärgård i Skärgårdsdoktorn fick mig att tänka på ett himla gosigt restips som jag vill ge. Det är kanske ett ganska värdelöst tips om man inte älskar Saltkråkan, men vem i hela friden älskar inte Saltkråkan??!
Sommaren 2019 åkte jag och min sambo och tillika Astrid Lindgren-fantastkompanjon på en pilgrimsresa till självaste Saltkråkan. Vi på Saltkråkan är inspelad på både Söderöra och Norröra i Stockholms skärgård, men mest på Norröra där bland annat Snickargården ligger. Blidösundsbolaget arrangerar varje sommar guidade ångbåtsturer dit och vi valde att hoppa på i Furusund där själva ångbåtsresan startar. Åker man från Stockholm är det först snabbfärja ut till en ö där Blidösund (ångbåten) plockar upp en.
Kvällen innan checkade vi in på Furusunds värdshus som var himla fint, vi åt både god middag (två av gästerna hade med sig en papegoja i bur på restaurangen?!) och frukost där. Höjdpunkten med Furusundsvistelsen var dock när vi under en promenad hamnade på ett ställe jag letat efter hela livet - kiosken där Pelle och Tjorven köper glass när de ska köpa Snickargården!!!! Melker, sönerna och Tjorven åker in till Öregrund i det avsnittet och när Pelle och Tjorven ska gå och köpa glass klipper de från sjöbodarna i Öregrund till en gul rund kiosk som jag och min familj har försökt hitta varje gång vi varit i Öregrund (vilket är mååånga gånger). Men just glassätarscenerna var alltså inspelade i Furusund där jag aldrig hade varit förrän nu! Glädjeyran kan knappast beskrivas i ord när jag plötsligt fann mig ståendes mitt i scenen.
Morgonen därpå var det bara att checka ut från hotellet och gå till ångbåtsbryggan som ligger alldeles intill för att hoppa på båten. Under resans gång berättade guiden om var Astrid Lingren, August Strindberg, Evert Taube, Tove Jansson och många fler hade sina sommarnöjen och en farbror spelade visor däremellan medan vi stannade vid flera bryggor på vägen. Vi åt ljuvliga kanelbullar som såldes på båten och njöt av utsikten och den oerhörda trivseln ombord.
Båten åker en längre rutt till Norröra än därifrån, och när vi äntligen närmade oss kajen såg nästan allting ut precis som på film, vi entusiaster kunde knappt tro att det var sant! Hade det spöregnat hade det bara stämt in extra bra, men vi hade strålande väder och det var i slutet av säsongen så det var inte alls mycket folk att trängas med. Så började den guidade turen på ön, förbi Grankvists jordkällare, Södermans stuga och så avslutningsvis Snickargården där de som äger stället lät oss ha picknick i trädgården och titta in i en bod där de hade samlat Saltkråkankuriosa. Man hann även gå runt lite på egen hand, om man inte hade bokat bord för att äta på båten vilket vi inte hade gjort.
Jag rekommenderar denna resa å det varmaste! Många vuxna tror att man måste ha barn med sig som förkläden för att uppleva sådant som har med barnkultur att göra men det är bara ängsligt trams. Har ni intresserade barn i er närhet är det dock givetvis en hit att ta med dem. Och - om ni vill imponera på guiden ska ni svara “Hopp iland-Kalle” på frågan om vad Södermans korp heter.
Mammamusiken
Lite musik måste vi ju ha också, eller hur? Eftersom det är min mammas födelsedagshelg passar det fint att plocka fram en lista jag gjorde för några år sedan till henne. Allt mitt musikintresse kommer i rakt nedstigande led från mina föräldrar som har marinerat mig fullständigt i musik sedan jag låg i magen på en Pink Floyd-konsert. Att försöka sig på att göra en lista som på något sätt ringar in vilken musik jag tänker på när jag tänker på mamma är därför nästan lönlöst för det är så oändligt, men jag har i alla fall försökt. 35 låtar om 2 timmar och 15 minuter blev det visst nu när jag har stuvat om och förlängt den lite sedan sist.
Det är nästan som att låtarna är för nära och fundamentala i mitt liv för att ens skriva om. Jag tänker att det är lika svårt som att försöka beskriva en nära relation? Det är något som bara de som har upplevt det kan förstå. Ni kan hur som helst luta er tillbaka, gärna på en roadtrip, och avnjuta låtarna som bär på ett himla driv, sväng, ös, harmonier och en väldig massa färger och nyanser. Kanske är det just precis så jag även skulle beskriva min mamma. Här finns listan på Spotify.
Ha det fint nu och behöver ni lite ro i själen i helgen vet ni att Skärgårdsdoktorn och Vi på Saltkråkan is the shit. Mer restips i Astrid Lindgrens filminspelningsfotspår kommer alldeles säkert framöver.
/Ingrid
Feel good for real! Du skriver så man glömmer världens sorger och bekymmer och får lust att ta första bästa tåg/buss/bil till Roslagen! Jag hade inte tänkt på några places to go i sommar än, men nu seglade Stockholms skärgård upp som ett toppen alternativ!🥰